En rakkniv av bra kvalité som man vårdar på rätt sätt brukar inte nötas ut i första taget, men olyckor kan alltid ske om man har otur och det kan leda till att man sitter där med en trasig rakkniv som behöver lagas. Det kan också vara så att man ärver eller köper en begagnad rakkniv som tyvärr är skadad och behöver fixas till för att kunna användas.

Innan man sätter igång med att förska laga en skadad rakkniv bör man utvärdera om det verkligen är värt besväret. En rakkniv av låg kvalité är det ofta ganska meningslöst att laga eftersom den låga kvalité som var osak till den första skadan gör det troligt att nya skador kommer att uppstå framöver, såvida det inte den första skadan uppstod på grund av någon väldigt ovanlig olyckshändelse med kniven. Generellt sett brukar jag rekommendera att man lagar även lågkvalitetsknivar om det är möjligt att åtgärda felet hyffsat enkelt och utan att lägga mycket tid och pengar på det. I annat fall är det bättre att lägga pengarna i ett sparkonto där man sparar ihop till att köpa sig en rakkniv av bättre kvalité.

För rakknivar av bättre kvalité får man utvärdera skadan och se om det är värt att försöka laga eller ej. Ett stort jack i knivbladet är en skada som jag inte skulle försöka laga ens på en högkvalitativ kniv. Är det så att kniven har starkt affektionsvärde för mig, till exempel för att den är arvegods, skulle jag överväga att behålla den som ett prydnadsföremål istället.

En fördel med litet dyrare rakknivar är att tillverkaren ofta kan vara behjälplig med reservedelar om någon viss del av kniven går sönder. Då kan man införskaffa en reservedel som passar perfekt, i alla fall om rakkniven fortfarande är i produktion. Även om din rakkniv har många år på nacken så rekommenderar jag att du kontaktar tillverkaren för att höra efter hur läget är. Det finns rakknivar som producerats av samma delar i årtionden, så det kan mycket väl finnas möjlighet att införskaffa just den där biten som gått sönder även om din kniv inte är purung.

Skador på handtag

Första steget är att avgöra om skadan är rent kosmetisk eller om den påverkar rakknivens funktion och hur det känns när man håller i kniven. En skada som är rent kosmetisk, till exempel en fläck, behöver man inte laga om man inte vill. Skador som påverkar rakningen bör man däremot åtgärda direkt, bland annat eftersom de kan öka risken för att man skär sig.

Ett alternativ till att laga är att byta ut hela handtaget. Detta är vad man brukar göra med billiga plasthandtag.

Vissa skador går att lägga igen med spackel eller epoxi-material. Det är viktigt att välja ett material som fungerar ihop med materialet i handtaget.

En lite större skada i ett trähandtag kan man laga genom att skära till en träbit i lämplig storlek och form och limma dit den för att täcka skadan. ( Om skadan är väldigt ojämn kan man behöva använda en kniv för att göra den jämnare, så att det blir lättare att skära till en passande träbit att laga med. ) Håll träbiten på plats med den tving medan limmet torkar. Tomrum mellan handtaget och den nya träbiten kan man lägga igen med en blandning av trälim och sågspån. Använd mycket sågspån och lite lim – du vill att det ska se ut som trä när det har torkat.

Efter att an har lagat ett handtag kan man behöva använda ett fint sandpapper för att jämna ut resultatet. Var försiktig när du sandpapprar, annars riskerar du att skapa repor.

För vissa material passar det att ge handtaget ett ny ytbehandling efter att man har lagat.

Tips: Ibland blir det snyggare att inte försöka dölja lagningen utan tvärt om låta en stå ut. Man kan till exempel välja ett träslag av en annan färg när man lagar ett hadtag av trä. Lagningen syns tydligt och blir en del av rakknivens historia.

Glapp i leden

Leden är ofta den svagaste punkten hos en rakkniv och glapp i leden är ett av de vanligaste problemen. Hos rakknivar av låg kvalité är glapp mycket vanligt och uppstår ofta efter bara några månaders användning.

I vissa fall är det väldigt enkelt att fixa problemet. Finns det en skruv i leden? Om så är fallet, skruva åt den hårdare. Förhoppningsvis har glappet försvunnit nu.

Finns det inte någon skruva att tajta till kan man tvingas borra ut axeln i leden och ersätta den med en ny, vilket ju är en betydligt mer komplicerad process. Detta kan vara värt att ha i åttanke redan när man väljer rakkniv.

En annan lösning är att förvandla fällkniven till en kniv som inte kan fällas ihop. Man steloperar helt enkelt rakkniven. (Du kommer att behöva skaffa ett fordral som passar rakkniven i utfällt läge så att du kan ta med den när du reser utan att orsaka skada.)

Skador på bladet

Mindre skador på bladet är sällan ett problem så länge de inte påverkar eggen. Det kan vara irriterande rent kosmetiskt, men rakkniven fungerar fortfarande att raka sig med. Trots detta kan det vara idé att åtgärda skadan, eftersom det finns risk för att den sprider sig och till slut når fram till eggen.

Ytrost och liknande ytliga skador brukar man kunna polera bort. Använd inte stålull eller liknande eftersom det är för rispigt. Tag istället en tygbit och sätt lite fin polerpasta på den. Det kommer att ta en bra stund att polera bort skadan med den här metoden, men risken att skada rakkniven är extremt mycket lägre. Håll hela tiden koll på hur arbetet fortskrider – du vill inte polera mer än nödvändigt.

Om skadan på bladet består av ett jack i ryggen på kniven är det vanligen bäst att låta det vara och inte försöka åtgärda det. Att försöka laga den här typen av skada är vanligen mer riskabelt för kniven än att låta det vara.

Skador på eggen

Skador på eggen är alltid allvarliga eftersom de påverkar rakningen. Rakupplevelsen blir sämre, det blir svårare att raka sig och risken för att skära sig ökar. Jag rekommenderar att man avstår från att använda en rakkniv som har en skada på eggen. Skadan behöver åtgärdas eller så får man skaffa en ny rakkniv.

Slö egg

En slö egg kan vässas med en slipsten. Använd alltid olja när du slipar och slipa varsamt. Du kan läsa mer om hur man gör i vårt artikel om att vässa en rakkniv

Att slipa eggen ingår inte i den normala vården av en rakkniv, utan är bara något man gör när rakkniv var drabbats av vanvård eller olycksfall och därför har förlorat sin skärpa eller fått någon skada som behöver slipas bort.

Rost på eggen

Rost på eggen är vanligen en indikation på att rakkniven inte har blivit rengjord och inoljad tillräckligt ofta. En rakkniv som utsätts för syre börjar lätt rosta, det är därför den ska hållas inoljad när den inte används.

Om du upptäcker rost på din rakkniv bör du agera direkt, oavsett vilken del av kniven det är som har börjat rosta. Ytlig rost är enkel att åtgärda, medan djupare rost kan förstöra en hel kniv så illa att den inte går att fixa till igen.

Ytlig rost på eggen kan man använda en fin slipsten + olja för att varsamt polera bort. Ytlig rost på andra delar av kniven tas med fördel bort med hjälp av polerpasta på en tygbit.

Hack i eggen

Små hack i eggen brukar man kunna fixa genom att slipa ned eggen och skapa en ny egg utan hack i den. Detta är inte något man bör ta lätt på, eftersom det påverkar kniven och ofta leder till en förkortad livslängd – särskilt om den utsätts för det mer än en gång. Att förebygga att hack uppstår är därför a och o.

Man bör inte använda några grova verktyg för att slipa fram den nya eggen, utan varsamt göra det för hand med milda metoder och låta det ta den tid det tar.

Större hack i eggen är ofta inte möjliga att göra något åt, eftersom det skulle krävas att man slipar ned eggen så mycket att rakknivens känsla helt ändras och vikten påverkas så mycket att kniven blir svår att använda för rakning på ett bra och säkert vis.

Viktigt: Det kan kännas lockande att lämna hack i eggen, oavsett storlek, utan åtgärd. Detta är något jag starkt avråder ifrån, eftersom risken att skära sig ökar markant.